Fick besök på min blogg...

Gudfar, alltså Anders Sporring tittade in. Jättekul. Nu var det ett tag sen igen sen vi hördes. Konstigt. Vi pratar inte allt för ofta men det känns inte så. Ibland kommer man på vad hemskt det är att man inte hör av sig. Och när man väl gör det säger man alltid, vi hörs snart igen. Men hur ofta blir det. Vad har vi egntligen för oss som är så viktigt att man inte har tid att prata ialla fall med sina nära och kära.

Helt plötsligt är ju de nära och kära borta och då står man där ensam. Det kan gå fortare än man tror. Jag vet. Nu är det två år sen. Men på en månad blev jag "föräldralös". Konstig känsla och tanke.

Oj, nu ska jag inte fördjupa mig mer....

Ville bara säga välkommen till Anders.

Kram

 

Viveka

5 november 2008 16:38

Hej! Hoppas du inte köper för mycket av de där skumma plast prylarna;)
Min adress: vivekas.blogspot.com Vi ses/Piggna på dej.Kram Viveka

 

mommem

5 november 2008 18:25

Har inte du skåpen fulla av plasten, man får ju bara ta ut dem och blåsa av dammet för dom är så många. kramen

 

Anders

7 november 2008 09:42

Tack! Och välkommen till min Svenska Blogg säger jag! Vet precis hur du tänker Nina och jag känner också ofta så, men de som är ens "riktiga" vänner kommer alltid att finnas kvar, de andra kan man släppa då det bara skapar negativ energi att försöka krampaktigt hålla kvar dom.
Kram på dig, hoppas du mår bättre snart!

http://ordtankarbild.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja så kan man lägga åter en dag bakom sig. Faktiskt ganska händelserik sådan. Vet att de ä torsdag men va å hämta sonen, han får en dags sportlov... Bättre än inget alls. Det började med att tåget vara försenat, faktiskt blev de 35 min sent å int...

Ja då var de då onsdag och veckan snart slut, eller, de ä ju precis i miten... Imorgon hämtas sonen hem så vi får ha en mysig lång helg. Hoppas att vädret håller i sig så vi kan premiär grädda våfflor ute som vi brukar, eller korv eller nåt... Ba...

Läste ett inlägg tidigare ikväll som tog mig tillbaka. Det var försäkringskassan som återigen gör en blunder. Dom kan verkligen både såra och vara klumpiga. Denna gång handlar det om en 23 årig kille med cancer som valt att vara sista tiden hemma....

Ooops. Tittade i kalendern. Oj då, kanske man ska ta å kolla om man ska ta nå sprutor å sånt... De ä ju bara 48 dagar kvar innan vi lättar.... Oj, oj. Å jag som inte har nå sommar kläder.. Blir nog dags att ta sig i kragen o göra lite djudykning...

Vilken lyx de ändå är med dusch. Igår fick vi äntligen mot kvällningen tlll den... Nu står den där och fungerar perfekt. Efter att i tre veckor måst fara iväg för att duscha så märker man att de ä lyx att ha hemma. Många saker tar man för givet. ...