Ja så kan man lägga åter en dag bakom sig.Faktiskt ganska händelserik sådan.Vet att de ä torsdag men va å hämta sonen, han får en dags sportlov...Bättre än inget alls.Det började med att tåget vara försenat, faktiskt blev de 35 min sent å inte 15 som de pratas så mycke om på radion.När jag stod där å vänta så snällt kom de två poliser å fråga om de va Stockholms tåget som var på ingång...jo, men visst. Tittade lite åt sidan å då kommer polisbussen å två till....Nu börja ja fundera...Va kan han ha hittat på...Frågade konduktörn efter Eriks vagn, tänkte att de va nog bäst jag stod beredd. Ut kommer en lycklig o uppspelt son uthoppandes. Berättade med inlevelse vad som hade utspelat sig där på hans tåg. Dum man som fått för mycke i sig å var allmänt dum å slogs. De vet nu grabben att så gör man inte. Som tur var gick han inte dit för att säga åt han utan satt på sin plats å däifrån berättade vad fel de va. Måste säga att följeslagaren hade tur, å tur att han var lugn. Det kunde ju ha gått hur som helst.När vi är på väg mot taxi så ser ju Erik poliserna å drar oss dit handgripligen, vi känner att, hoppsan, vad blir de nu då. Men Erik han ville bara pussa på dom (polistjejen) å berätta va duktiga å bra dom var.... Jo, han har nog sett 112 på TV. På väg hem körde vi om dom å han slängde pussar som bara den, nästan så man blev orolig att åka dit..Å vägen hem....köööööMen hem till slut. Kasta sig på matlagning, sen midda, blev precis klar till 19 då de va telefonmöte. Pust.Nu ska vi bädda ner oss å hoppas att taken håller, de blåser som bara den. Idag fick vi även en snabb hagelskur, regnskur å lite snö. Allt varade i ungefär 10 minuter..Nä de va nog allt här från skogen.Ha gott allaPuss å kram hela dan

Ja då var de då onsdag och veckan snart slut, eller, de ä ju precis i miten...

Imorgon hämtas sonen hem så vi får ha en mysig lång helg. Hoppas att vädret håller i sig så vi kan premiär grädda våfflor ute som vi brukar, eller korv eller nåt...

Bara att hålla tummarna, om vädret alltså..

Idag fick jag ett så ulligt mail som jag bara ville dela med mig.

Har en vän som heter Lena å hon har en urgullig dotter som heter Irma.

Så här var de

Läste ett inlägg tidigare ikväll som tog mig tillbaka.Det var försäkringskassan som återigen gör en blunder.Dom kan verkligen både såra och vara klumpiga.Denna gång handlar det om en 23 årig kille med cancer som valt att vara sista tiden hemma.Med det så anser f-kassan att han är frisk...När motfrågan då kommer hur och med vilka intyg kan man få sjukskrivning tiden ut...Svaret blir då att dom undrar hur lång tid det är kvar...Hur kan dom.Jag minns då när jag ringde. Pappa låg då inför de sista. Jag var hos honom, fick höra att det fanns något som hette anhörigvård... Ringde tilll f-kassan för att höra mig för. Jo, det fanns och jag kunde naturligtvis söka, hur lång tid skulle de ta fick jag till svar.... Hur lång tid det tar för min pappa att dö, frågade jag. Hur ska jag kunna veta det, jag har aldrig varit med om det förut... Killen jag pratade med förstod och hörde att detta blev nog fel och sa att han skulle skicka papper till mig...Ja, hur tänker dom???Om jag visste hur långt tid det skulle ta då skulle jag nog vara ett orakel....Ja, det tog mig som sagt vad tillbaka några år i tiden...En tid med alltid saknad.Nä, gör ett nytt försök till sömn...värker för mycke bara...Ha de gottPuss å kram hela dan

Ooops.Tittade i kalendern.Oj då, kanske man ska ta å kolla om man ska ta nå sprutor å sånt...De ä ju bara 48 dagar kvar innan vi lättar....Oj, oj. Å jag som inte har nå sommar kläder..Blir nog dags att ta sig i kragen o göra lite djudykningar i garderoben å kolla..Fast vi ska ju bara vara å umgås. Å de ä ju de som jag ser fram emot.Ju mer jag tänker desto mer nervös blir jag.Sluta tänk...Dags att göra nytta nu.Puss å kram hela dan

Vilken lyx de ändå är med dusch.Igår fick vi äntligen mot kvällningen tlll den...Nu står den där och fungerar perfekt.Efter att i tre veckor måst fara iväg för att duscha så märker man att de ä lyx att ha hemma.Många saker tar man för givet. Som tex en dusch. Eller de här med toa...vi är ju vana vid två å då bara ha en...kan ibland skapa lite problem, i synnerhet när sonen är hemma..En annan lyx de ä å ha värdens underbaraste bästa man.Ha gott allaPuss å kram hela dan

Tittar ut...solen skiner, hur underbart som helst. Känner verkligen att man vill ut.Men, de ä nu inte riktigt möjligt..Att de kan ta sån f-annad tid att få ihop allt.Men om vi hade fått rätt från början så hade de nog gått lite fotare. Beundrar min man som har tålamodet.Bara en sån grej att man köper en "skruv" som är märkt i påse med den storlek vi ska ha men i ligger fel.De känns som om att allt är emot en då.Nu är de kabin, en historia i sig. Började igår men tog naturligtvis paus för att se silver åken. Håller på än...de ä inte lite tok. Håller på att ge upp för man känner att de bara ä för mycke. Att måsta bända å ha sig för att de ska passa de som ska passa, att fundera över hur de ska sitta för man kan inte säga att beskrivningen ä den bästa, tacka vet jag IKEAS förklaringar där ä de klockrent. Men, men, man kan se att resultatet kommer att bli helt perfekt. Hoppas nu bara att resten kommer att fungera klockrent så vi hinner klart innan go gubben kommer hem på torsdag. Vill ju vara klar till dess så vi kan bara rå om varandra. Hoppas att de blir bra väder även i helgen så kanske vi kan ta å grädda lite våfflor ute å bara njutta av ledig tid...Hoppas kan man juAnnars känns de som om man har lust att packa ihop o bara strunta i allt...nä, de måste bara bli.Ha de gott å Puss å kram hela dan

Ja då var de lördag då å solen skiner, faktiskt.Gör mitt inlägg via paddan å mitt nya tangentbord. Får se om de kanske blir nå mer skrivet då.....Ja, som sagt, lördag. Å vad gör man då då?Tja, gubben han drar iväg på skoterträff i Långsele å jag jag gör nog de jag ä bäst på...stannar inne å städar, diskar, tvättar, laga mat o naturligtvis sy lite. En helt vanlig dag med helt vanlig sysselsöttning precis som de brukar.Igår när jag surrade med dotra så kom vi fram till att de bli nog bäst att hålla varann i hand på vår resa. Jag har ju inte varit iväg sen början av 80-talet å hon har precis varit på sin första resa...de bli bra de här. Längtar, ska bli så mysigt att bara få rå om henne.Nä, nu ä de nog bäst att jag kör igång så jag får sätta mig å sy.Puss å kram hela dan

Ja, då var man där igen då...

Som vanligt så tror man att man ska hinna med så mycke och att man ska sitta varje dag och skriva något..

Ja, ja. Inte blir de så inte. Men samtidigt så kanske man skriver bara om det är något speciellt.

Anna, hon är min alldeles egna underbara dotter, henne brukar jag skriva om jämt.

Erik, min son, han som inte riktigt vart som han skulle men är som han ska... Han brukar också skrivas om.

Men nu tror jag att jag måste faktiskt ta och skriva några rader om min alldeles underbara man.

Han är fantastiks. Kan nog inte i ord uttrycka vilken klippa, vän, älskare och livsstöttare han är.

Han finns där för mig, varje dag. Även mina dåliga dagar. Ja, vem har en så underbar man.

Ta nu idag, han är snart hemma, varit till Sundsvall fram och åter för att det fattades lister... Nu var de inte jag som hade köpt fel som tur är, men bara de, kliva upp i ottan för att åka och vara framme klockan sju då dom öppnar för att skynda sig hem för att fortsätta... De du.Älskar honom

Å vad är de vi gör då, ja, vad gör vi inte. Snart är de helt omgjort igen i detta hus. Mys pys.

Själv är jag nog mest i syrummet. Det ska ju till gardiner, kuddar och annat smått å gott.. Klagar inte

Men om man ska gå in på den där klag sidan lite kanse....

Just nu känner jag hur det bara kryper i kroppen. Hur har alla tänkt att detta ska gå/bli. Är det nåson som tänkt överhuvudtaget?? Att bara helt plötsligt stänga en dörr och tycka att nu blir de bra. Hur kan man. För vem blir de bra?? Antagligast bara för den som stängt dörren, men resten då??

Sen är de det där med sonens skola då...fast tar nog inte det här.

Ja, själv har jag nu hamnat i omplaceringsprocess....va nu de ä... Har fått besked att jag ska vänta på kontakt å de har jag nu gjort i fjorton dagar, får nog vänta i fjorton till. Mitt jobb, ja de ä de dom tagit bort. Mina elever får inge mer skola. Finito. Hur nu de gick till. Behovet är ju stort och elevantalet har inte sjunkit. Men skolan helt puts väck borta...

Ja de var de de

Tur man inte har bara ett jobb.....

Nä, nu ska jag fixa fram lite kaffe till min underbara man som snart kommer.

Ha gott alla

Puss å kram hela dan